Tråkigt

Ikväll har vi haft den sista tävlingspsykologikursen. Nu är vi lämnade vind för våg och har bara boken och alla minnen kvar. :-) Kursen har varit väldigt bra. Tack Annika för att du vill dela med dig av dina kunskaper och upplevelser. Annars i veckan har vi tagit det ganska lugnt. Rudolf har fått springa lite lös och vi har tränat lite moment hemma i trädgården. Ikväll när vi gick på promenad såg vi att Rudolf haltade lite så imorgon blir det kort koppel igen och inga fler lösspringningar på ett tag. Jag måste försöka hitta tiden att bygga upp lite muskler innan vi provar att släppa honom lös igen. Trist. En på klubben har gjort samma operation på sin hund som den Rudolf gjort och det har gått jättebra. Tyvärr har den börjat halta på andra benet så det blir en ny operation. Jag hoppas verkligen att Rudolf inte kommer börja halta på andra benet. Idag har husse köpt en klocka som ska få honom att stiga upp kl. 5 för att gå ut med Gibson. Jag kan slå vad om att jag är den som kommer vakna trots att den sitter på hans arm... Kram Monica och Rudolf

Äntligen och Tävlingssekreterarprov

Igår eftermiddag släppte vi Rudolf igen och denna gången fick han även en leksak med sig. Gissa om det blev fart på killen då. Han sprang några varv innan jag kallade in honom. Nu var det bara att vänta och se. *************************************************************************** Tävlingssekreterarprov Idag skulle jag och Rudolf åka till Anette så att Rudolf skulle få träffa fåren igen. När jag åt frukost kl. 8 slog det mig att vi har Tävlingssekreterar prov kl. 10. Det var bara till att läsa igenom bruksboken och meddela Anette att vi inte kan komma. Stoppade in killarna i bilen (Danne var ute på jakt) och åkte upp till bommen för att gå en promenad innan provet. Eftersom jag inte sett till något haltande släppte jag Rudolf en liten stund. Idag rusade han runt och hade jätteskoj. Packade in dem i bilen igen och körde ner till klubben. Det teoretiska (från boken) hade vi en timme på oss och sedan ytterligare tre för att räkna poäng. Enligt Becka (som var eximinator) klarade vi oss alla tre. Grattis till Nonne och Pia. Innan det blev mörkt hann jag till Anette och släppa ut Rudolf i fårhagen. När jag gick med honom var han mest intresserad av "maten" men när rutinerade Anette tog honom blev fåren mer intressanta. Vid ett tillfälle delade han flocken och fick ett ensamt får att jaga. Då tyckte han det var jättekul.

Efter vallningen (om man nu kan kalla det för det) bjöd Anette på fika. En jättegod äppelkaka. Tack! Imorgon är jag ledig...får se vad jag hittar på. Ha en fortsatt trevlig kväll! Kram

Spårträning

På morgonen var vi iväg och la spår med Dannes spårgrupp. Han gick ett apellspår till Rudolf. som låg ca 1,5 timme. Under tiden det låg till sig kom det snö. När det väl var dags att spåra fick jag veta var det började men inget mer. Rudolf började bra men det kom aldrig någon apport. Han virrade runt men till slut vinklade han och hittade ganska snabbt apport nr 2. Därefter tuffade han vidare och hittade bajs och oj vad han tyckte det var gott! Det kändes faktiskt rätt meningslöst att spåra med honom idag men han fick hållas och rätt var det var kom han med slutapporten. Vi har ju haft lite problem med markering av apporterna men idag kom han glatt in till mig med dem. Duktig kille! Eftersom han hittade dessa två gick jag till början igen och då spårade han upp den första apporten också. Fick sedan veta att han missat godiset som låg i slutet av spåret så vi gick ut igen så han skulle få lite smarr. Efter spårningen åkte vi hem för att släppa honom lös för första gången på 4 månader. Det gick sådär... Jag hade förväntat mig att han skulle springa omkring som en tok men inte. Han gick och nosade överallt och sprang inte en enda gång. Det blir till att försöka senare idag igen. Nu är han allafall trött som en tok och sover gott i soffan. /M

Vardags action

Nu när det blivit kallt får Maja äntligen gå ut. Det är verkligen välbehövligt för under sommaren har hon blivit riktigt rund (som en tunna). Igår kväll satt jag i soffan så Danne släppte in henne och efter en liten stund hör jag honom vråla LOOOSSSS!!! i köket. Undrade såklart vad Rudolf nu höll på med eftersom husse hade lite panik i rösten. Trodde han var lite väl hårdhänt med Maja men icke. Maja hade fått med sig en liten söt mus in som hon lekte med och när den försökte undkomma stod Rudolf där och såg en liten munsbit. Det var inte långt ifrån att han hann svälja den men som tur är kan han komandot spotta ganska bra så det var precis det han gjorde...spottade ut musen. Nu var det dags för mig att komma till undsättning. På med hanskar och fånga in musen så vi kunde släppa ut den. En liten tanke som vi har är ändå att musen ville in och värma sig för Danne såg ingen mus i Majas mun när hon kom in. Snopet för musen som precis hann in och bli lite varm innan jag tog ut den igen. När musen var ute hade vi allafall två tokar som letade frenetiskt efter den (Maja och Rudolf). Man kan ju tycka att Simon istället skulle hjälpt till men han skulle säkert springa åt andra hållet om han såg en mus. Jaja...Slutet gott...

Rudolf 1 år

Här kommer ett sammandrag av Rudolfs första levnadsår. 13 januari fick vi hämta hem den lilla söta björnen. Han var vild och envis som synden redan då och brydde sig verkligen inte om att Gibson var mycket större. Katterna gillade han också direkt, de var ju ungefär lika stora då. Redan de första månaderna han var hos oss fick han lära sig att åka bil långt. Vi var iväg både till Hallviken (70 mil) och Haparanda (110 mil). Som tur är har han inte varit åksjuk utan somnat ganska fort. Vi gick en valpkurs på våren där målet var att han skulle lära sig att han inte får hälsa på allt och alla. Det har väl gått sådär men vi jobbar vidare på det. I maj var vi med på en utställning där han lyckades knipa BIR valp i rasen. Kan det möjligtvis bli utställningschampion av killen? I juli började han halta och efter utredning (osteocondoros) blev det operation där de tog bort brosk (1 cm i diameter). Efter det bodde han i bur ca 1 månad. Vi lyfte ut och in honom när han skulle rastas. När månaden hade gått fick han gå 150 meter några gånger per dag. Fortfarande låg han i bur när vi var inne. Rehaben fortgår men om ca 2 veckor ska vi släppa honom lös för första gången sedan juli. Det kommer bli på en väldigt begränsad yta och under väldigt kort tid. Om han inte börjar halta efter det får vi släppa honom lite mer för varje dag. Trots att han inte får springa eller hoppa gick vi en fortsättningskurs under hösten. Där vi gick igenom lydnadsmomenten för klass 1 och apellen. Han har då och då även träffat på får och ibland är de roligare än bajset är gott. Under hösten lyckades han även få öroninflammation men den gick snabbt tillbaka med rätt medicin. Bland det senaste som hänt är slutprovet vi hade på fortsättningskursen. Vi gjorde lydnadsklass 1 och fick ihop till 164 poäng. För att bli godkänd krävdes 100. Rudolf har varit med mig mycket på jobbet under detta år och det har medfört att han har blivit som en liten maskot. När han inte är har undrar folk när han kommer nästa gång. På torsdag är det dags för ettårs vaccinationen och sedan tar vi nya tag och ser fram emot nästkommande år. /Monica

Långpromenad och lydnad

Imorse var jag och Rudolf ute på en promenad. Vi gick den långpromenad som vi kan gå hemifrån och den var 4,7 km lång. Förhoppningsvis visar Rudolf inget av den imorgon så då känns det verkligen som ett steg i rätt riktning. Nu gäller det bara för mig att verkligen träna Rudolf några veckor till innan vi kan prova och släppa honom lös. Efter lunchen åkte vi upp till klubben och körde lite lydnad. Danne ville bli filmad så jag gick för att bekanta mig med med kameran när jag hör Danne skrika till. Vänder mig om och ser en liten Rudolf komma i full fart. Han hade kastat sig ut ur bilen när Gibson skulle hoppa ut. Som tur var lyssnade han och stannade hos mig så det var bara att sätta in honom i bilen igen. Danne fick filma oss också men Rudolf var verkligen ofocuserad idag. Jag har ju aldrig haft det problemet förut med honom men det kanske är lite trots som kommer nu när han närmar sig ett år. Sov gott!

Slutprov

Ikväll hade vi slutprov på fortsättningskursen. Det måste göras för att få tillträde till de tävlingsinriktade kurser som finns på klubben. Jag och Rudolf gjorde provet för lydnaden medan Marie och Anna valde apellen. I lydnaden måste man få 100 poäng för att bli godkänd och i apellen 115.

När det gäller lydnaden så var det ganska kort linförighet och en inkallning som var ca 5 meter (bra för oss eftersom att Rudolf inte får springa). I övrigt var momenten precis som på en "riktig" tävling. Vi hade även en riktig dommare och inte vem som helst utan Micke Hjort så det blev nästan precis som på riktigt.

Alla vi hade en lyckosam kväll och blev godkända. GRATTIS till er Marie och Mini samt Anna och Isak. Bra jobbat.

Hur det gick för oss kan ni se i protokollet nedan. Linförigheten är jag inte helt nöjd med eftersom Rudolf var ganska ofokuserad och intresserad av de andra hundarna men vi måste ju ha något att träna på under vintern. :-)

Jaha ja...

Så har tiden bara sprungit iväg igen.. Vad har då hänt senaste veckan? Inte så himla mycket faktiskt...inte på hundfronten allafall. I lördags morse var jag hem till Anette och hjälpte henne hålla i får medans hon klippte klövarna. Jag hade förväntat mig mycket motstånd men fick nästan inget alls. Undrar om det var jag som var himla bra eller fåren som var snälla?? När vi ändå var där fick Rudolf komma ut i hagen och kolla in fåren också. Än så länge tycker han bajset är godare men några gånger fick han syn på dem och var lite intresserad allafall. På vägen hem åkte jag och killarna (Gibson och Rudolf) förbi klubben och körde lite lydnad. Jag har inte kört med Gibson på väldigt länge så det var skoj att han var så pigg och med. Han var i lektagen och hoppade efter dragkamps-korvarna jag hade med...trodde jag först...men de var nog bara en manöver för att jag inte skulle märka att han skulle jucka på mig. Gissa om jag blev förvånad för han har aldrig tidigare gjort några sådana försök. Medan vi tränade satt Rudolf fastbunden i stolpen och pep. Sedan var det Rudolfs tur. Vi körde igenom lydnadsklass 1 utan belöning mellan momenten. Det gick förvånansvärt bra. Vi har ju slutprov på torsdag så jag hoppas att han är lika duktig då. Vi behöver få ihop 100 poäng och det tror jag vi ska klara. ******************************************************************** I söndags var vi och spårade med Åsa och Dannes bror (som kom till oss på lördagen). Jag gick ett spår åt Rudolf (ca 200 meter) med tre apporter i. Han hade lite problem att hitta spåret i början men efter ett tag gick det lite bättre. Under veckan som gått har jag slängt ut apporter när vi varit på promenader och han har blivit duktig på att plocka upp dem. Det skulle bli intressant att se hur han skulle göra i spåret. Förut har han ju haft bråttom iväg så spänningen var olidlig. Vi kom fram till första apporten..han stannar och luktar men visar inget mer än så. Eftersom jag vill att han ska plocka upp den så står jag kvar och till slut får jag den i handen. Efter det går allt som på räls. Han spårar jättebra, plockar upp apporterna och kommer till mig med dem. Tänk vad bra det kommer bli när vi börjar spåra mer regelbundet. ******************************************************************** Igår hade vi måndagsträning med träningsgruppen. Vi blev kommenderade och det gick sådär. Han är väldigt nyfiken på allt som rör sig runt om planen. Tur att vi har några månader på oss att träna bort det innan första tävlingen. ******************************************************************** Imorgon är det medlemsmöte på klubben och på torsdag är det som sagt slutprov. Håll tummarna för att det ska gå bra. Skickar en tanke till Camilla som har opererats idag. Hoppas du mår bra efter omständigheterna och att vi snart får träffa dig igen. Kram Monica och Rudolf

Rehab och psyk-kurs

I tisdags var det äntligen dags att träffa sjukgymnasten Pierre igen. Honom har vi inte träffat sedan vi var på rehab första gången så det skulle bli intressant att höra vad han tyckte. Rudolf fick visa hur han går och travar och sedan kollade Pierre rörligheten. Rudolf visade svaga tecken på att han kände av något i översträckt läge men det var inget konstigt. Pierre tyckte det såg väldigt bra ut och berömde oss för vår insats. Självklart blev vi glada och skickar ett tack även till Marie som motionerar Rudolf på dagarna. Vi behöver inte gå på vattenträning förrän i vår igen utan ska börja springa mer med honom och helst då i ojämn terräng samt kringelkrokar, även balansgång och dyl kommer stå på schemat. När vi gjort det i 3-4 veckor kan vi släppa honom lös på en begränsad yta för att se hur det går. *********************************************************************** Ikväll var det tävlingspsykologikurs igen och den här gången pratade vi om målsättningar. Vi fick gruppvis lägga upp en plan. Igår kom den nya tävlingskalendern så nu är det bara att sätta upp ett mål och se när vi kan börja jobba oss framåt mot det! Simma lugnt!

Vilket härligt väder!

På morgonen var jag och Rudolf ut på en härlig promenad. Vädret är fantastiskt, -2 grader och en klarblå himmel. Perfekt höstväder med andra ord. Jag har börjat släppa spårapporter när vi går ut som han får plocka på vägen tillbaka. Det fungerar ganska bra men tror att det skulle funka ännu bättre om jag erbjuder tex köttbullar istället för levergodis. Ska prova det nästa gång. Idag provade jag även inkallning (ca 4-5 meter, både rak och med ställande). Den raka inkallningen går hur bra som helst. Ställandet har jag tränat lite hemma och använder "kom" som kommando. Igår kväll stannade han självmant en meter framför mig så det var spännande att testa hur det skulle fungera ute. Det gick väldigt bra. Matte är mer än nöjd. Hoppas bara han kommer ihåg det när vi kan utöka sträckan och han får springa på ordentligt. Nu bär det snart av till Granngården för att införskaffa ett fågelmathus. Ikväll är det middag hemma hos Anette och Magnus. Det ska bli skoj och det brukar alltid vara jättegott. Vi önskar alla en riktigt härlig helg! Kram